Därför kan energifrågan avgöra valet | Brand Tracking-Insikter
Oron för stigande elpriser bara växer och växer. I samma takt ökar polariseringen i energifrågan. Hur ska vi lösa energikrisen, och vem bär ansvaret? Att förstå hur dagens elkonsumenter resonerar kring elmarknaden kommer vara avgörande för både företag och politiker. Med vår Energitracker kastar vi nytt ljus på frågan och skapar insikt i varför oron ökar, vad svenskarna faktiskt tycker och hur frågan kan bli avgörande för framtidens elbolag och det stundande valet.
Odysseys Energitracker har sedan mars 2022 löpande följt svenska konsumenters syn på elmarknaden, samhället och aktörerna på marknaden för att skapa djupare insikt i energifrågan. Vår brand tracking-studie avslöjar hur de olika väljarbaserna resonerar kring energilösningar, där stödet för kärnkraft går framåt på bred front. Samtidigt går det att konstatera att oron för höga elpriser är större än någonsin.
Vanligtvis riktar sig vår Brand Tracker och de insikter som den skapar mot varumärken som ska navigera och positionera sig på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Den senaste tidens turbulens på elmarknaden har dock gjort att vi känner att vi gärna vill dela med oss av några av de insikter som vi har kommit med vår Energitracker.
Som alla vet lever vi en allt mer orolig omvärld med många olika osäkerhetsfaktorer som driver elmarknaden. Det, tillsammans med volatila elpriser, intensiva valkampanjer samt en generellt sett låg förståelse över hur elmarknaden fungerar har drivit på stora förändringar i attityder och beteenden hos det svenska folket när det gäller fokus på energi och hur energifrågan ska lösas.
{{contact-component}}
Oron ökar kraftigt
Vi har kunnat se en kraftigt stigande oro för ökande elpriser. För så många som 6 av 10 svenskar är oron över stigande energipriser en av de fyra viktigaste frågorna när det gäller energi, och många oroar sig nu mer för framtida elpriser än elpriserna idag eller den effekt som elkonsumtionen har på miljön.
Denna oro har ökat ju längre vi har kommit på året och breder ut sig i alla väljargrupper och geografiska områden. Oron har dessutom ökat dramatiskt (15%-enheter) från mars till augusti. Det innebär att ytterligare cirka 1,5 miljoner människor som i våras inte var direkt oroliga över höga elräkningar nu är det. Det är en en väldigt stor förändring, och inte helt överraskande är man mest orolig i Energiområde 4, dvs i södra Sverige, framförallt bland de som bor i Villa.
Samtidigt som oron ökar, minskar förståelsen för hur systemet fungerar, vilket såklart ytterligare driver en ökad oron. Vi kan också se att oron är tydligt kopplad till partisympatier, där den grupp som röstar på SD generellt sett har den högsta andelen oroliga, och de grupper som sympatiserar med Liberalerna respektive Centerpartiet generellt sett har den lägsta andelen oroliga.
Oron föder en allt mer utbredd polarisering
Samtidigt som den går att se att oron förenar i allvaret, polariserar den allt mer kring vad man vill ska göras, vem som bär ansvaret och hur man själv ska hantera framtiden? Meningsskiljaktigheterna kan dels kopplas till skillnader mellan olika energiområden och boendeformer, men också till politiska åskådningar och generationer. Det har också blivit en av de viktigaste valfrågorna. Det är med andra ord inte bara vinterns elräkning som står på spel utan också vem som kommer styra Sverige de kommande fyra åren.
Vad kan vi då se?
En tydlig katalysator för polariseringen är perspektivet från vilket konsumenterna ser på energifrågan; är det viktigaste perspektivet mig och min familj, jag? Eller är det påverkan på miljön och samhället, oss, som är det viktigaste? Här fördelar sig konsumenterna ungefär 50/50.
Men det är också vägen framåt, vilken typ av lösning som är bäst, som polariserar allmänheten. Är det effektivitet, subventioner eller teknik som kommer att lösa utmaningarna?
Vi kan exempelvis se att de som driver användningen av solceller framförallt är Villaägare som går att kategorisera som “techies”, personer som gillar smarta-hemmet-lösningar och vill vara i framkanten av den tekniska innovationen. Däremot är konsumenter som drivs av miljöengagemang och hållbarhet, något förvånande, inte alls lika långt fram eller aktiva när det kommer till att driva på just användandet av solceller.
En annan fråga som är väldigt polariserad är huruvida kärnkraft är en väg framåt eller inte. Även om det är en polariserande fråga kan vi se att allt fler är för kärnkraft, oavsett om det är för ”samhällets bästa” eller för att man tror att det löser sina egna behov bäst.
Vad får dessa radikala förändringarna bland konsumenterna på marknaden för konsekvenser för företag och politiker?
För det första är viktigare än någonsin att på djupet förstå sina kunder och hur varumärket man representerar är positionerat hos konsumenterna, på ett sätt som följer förändringar över tid och möjliggör att gräva i regionala skillnader och lokala trender på effektivt sätt. De företag som inte agerar konsumentdrivet kommer att få det väldigt svårt i framtiden. Frågan kring hur man ska navigera en marknad måste alltid vara förankrad i såväl den strategi som man vill driva som den verklighet man agerar i.
På samma sätt måste politiker förstå vad deras väljare och sympatisörer tycker är viktigt för att på bästa sätt få fram sina budskap kring hur Sverige ska tas sig ur denna energikris, och komma ut på andra sidan, starkare än förut. Det parti som gör det bäst kan mycket väl vara de som fäller avgörandet den 11 september.
Odyseys Energitracker har svaret på många av dessa frågor och många därtill. Har du frågor kring energimarknaden, ditt eller andras varumärken eller konsumenttrender på energimarknaden har vi förmodligen svaren. Så tveka inte, fråga på!